Mitt hjärta stannade.
Senast jag var riktigt, tiktigt rädd var igår. När jag gick på toalentten på morgonen så kom det blod på papperet när jag torkade mig. Jag var ensam hemma för Daniel var på jobbet. Först tänkte jag att det kanske bara var inbillning, eller något tillfälligt. Men det fortsatte, hela dagen. Till slut ringde jag till min barnmorska men hon svarade inte och efter att ha blivit runtkopllad en hel massa så hamnade jag slutligen i telefon med förlossningen på sjukhuset där de rekommenderade att jag skulle åka in och kolla så att allting var bra. Jag är i vecka 25 + 5 idag så att det börjar blöda nu utan anledning (vi hade inte haft sex eller något sådant som annars kan göra att man får en mindre blödning om man är känslig) Så vi åkte in. Daniel fick lämna jobbet och komma och hämta mig. Jag kan inte beskriva hur mycket hemska tankar som flög igenom mitt huvud på vägen in till sjukhuset!
Väl där fick vi vänta i ca 1 ½ timme för läkaren som visade oss vägen till förlossningen hade tydligen glömt att lämna ärendet vidare till någon BM så han lämnade av oss i väntrummet och gick hem för dagen. Till slut gick jag själv och frågade och då fick vi hjälp på en gång. Dock var det en läkare som kom och hjälpte oss och ingen BM... Vilket kändes lite konstigt men han var duktig. Lugn och sansad och förklarade allt han gjorde. När bilden kom upp på skärmen så såg jag inga rörelser hos pyret alls, som annars brukar röra sig väldigt aktivt. Mitt hjärta stannade. Men så gick han in och kollade på själva hjärtaktiviteten och det slog som det skulle (tack gode gud!) Han passade även på att mäta fostervatten nivån och det såg också bra ut. Allt var som det skulle.
Fick även göra en gynundersökning för att se att allt såg ok ut med livmodertappen och det gjorde det. Inget anmärkningsvärt, men jag fick veta att jag hade väldigt ytliga kärl och att det troligast var därför som det börjat blöda. i och med att det blir mindre plats där inne så trycker det på mer. Men jag är bara glad att allt är bra med pyret! Ingenting att vara orolig över mer och idag har aktiviteten där inne varit som vanligt igen så det känns bra. Nu är jag redo att börja en ny dag.
Väl där fick vi vänta i ca 1 ½ timme för läkaren som visade oss vägen till förlossningen hade tydligen glömt att lämna ärendet vidare till någon BM så han lämnade av oss i väntrummet och gick hem för dagen. Till slut gick jag själv och frågade och då fick vi hjälp på en gång. Dock var det en läkare som kom och hjälpte oss och ingen BM... Vilket kändes lite konstigt men han var duktig. Lugn och sansad och förklarade allt han gjorde. När bilden kom upp på skärmen så såg jag inga rörelser hos pyret alls, som annars brukar röra sig väldigt aktivt. Mitt hjärta stannade. Men så gick han in och kollade på själva hjärtaktiviteten och det slog som det skulle (tack gode gud!) Han passade även på att mäta fostervatten nivån och det såg också bra ut. Allt var som det skulle.
Fick även göra en gynundersökning för att se att allt såg ok ut med livmodertappen och det gjorde det. Inget anmärkningsvärt, men jag fick veta att jag hade väldigt ytliga kärl och att det troligast var därför som det börjat blöda. i och med att det blir mindre plats där inne så trycker det på mer. Men jag är bara glad att allt är bra med pyret! Ingenting att vara orolig över mer och idag har aktiviteten där inne varit som vanligt igen så det känns bra. Nu är jag redo att börja en ny dag.
Kommentarer
Postat av: Kinn
Gumman inte skrämmas sådär! fick typ en hjärtattack medan ja läste det här!
Postat av: saralovisa
Hjälp jag har missat saker ser jag här1 Så fruktantsvärt obehagligt! Jag hade också blivit helt livrädd! Men skönt att få en förklaring på varför det skedde och allt allt såg bra ut.
Stor kram
Trackback
