liinalu

Jag förstår inte hur "unga mammor" har tid att blogga så mycket som de gör. Personligen tycker jag det är tragiskt att se http://micahs.se aka "14 år och gravid till 15 år & morsa" på startsidan under mest aktiva de gånger jag loggar in på bloggen. Jag menar absolut inte att man är en dålig mamma för att man bloggar, jag sitter ju här själv just nu, eller hur!? Jag personligen anser inte att det ser så bra ut att slänga upp flera inlägg om dagen när man har en liten att ta hand om. Min lillkille är hur snäll som helst och sover 3 timmar i streck lätt om jag låter honom, men när har väl gör det så finns det tusen andra saker som ska fixas och donas med och dom få lediga stunder jag får när han vilar så sitter jag hellre och tittar på min lilla skatt än knappar på tangenter. Det är bara jag, alla är vi olika. Men detta är något jag har velat få ur mig länge! Nu har jag fått det sagt.

Jag försöker ta in min nya verklighet som mamma. Varje andetag känns överäldigande. Ibland måste Daniel påminna mig om att andas när jag sitter och håller i Rasmus för jag glömmer av mig. Som om jag var rädd för att han skulle försvinna från mig om jag började andas igen. Han är här, han är verklig och han är vår. Jag är så otroligt lyckligt lottad! Nu ska jag återgå till att bara titta på min lille kille när han ligger i vagnen och sover så sött. Han är mitt allt, bara en mamma kan förstå kärleken man känner till sitt barn. Den är oändlig och ryms knappt i kroppen!